Landskapet möjliggör välfärden

Välfärdens landskap är påfallande osynligt. De utemiljöer som hjälper oss att må bra, platser för lek, rekreation, träffa folk eller bara koppla av, är så vardagliga att vi ofta tar dem för givet. Ännu svårare att få syn på är hur hela stadsdelar och städer har planerats utifrån idéer om rättvis tillgång till välfärdens infrastrukturer så som grönområden, anläggningar för idrott och fritid, osv. Och hur får vi syn på allt det arbete som görs, av frivilliga organisationer och av kommunen, för att välkomna och öppna upp dessa områden och infrastrukturer för en bred allmänhet? Allt detta är del av Välfärdens landskap.

Det som inte syns, och som är svårt att överblicka, glöms lätt bort. Det gäller även Välfärdens landskap, trots att det är så viktigt för våra vardagliga aktiviteter och välmående. Johan Pries och jag har nyligen publicerat en artikel där vi visar att detta även gäller den historiska framväxten av Välfärdens landskap. Det har inte formats utifrån en plan eller av en aktör, inte heller vid ett enstaka tillfälle, vilket gör det svårt att fånga utan tidskrävande historiska studier. Å andra sidan: om man väl tar sig tiden att studera hur ett stort antal aktörer, från statliga myndigheter till gräsrotsorganisationer, arbetade för ett Välfärdens landskap under 1960- och 70-talen så framträder en enorm kraftsamling, och en enorm samhällsinvestering i dessa platser och aktiviteter. Platserna finns till stora delar kvar, men utmanas i dagens samhällsplanering – delvis eftersom deras roll i ett Välfärdens landskap, historiskt och idag, är så svårt att fånga. Det är väldigt problematiskt att detta omfattande arv inte betraktas som en välfärdsresurs.

Vårt projekt om Välfärdens landskap behövs för att lyfta fram värdet av detta arv. Men också för att mer generellt diskutera landskapet som en välfärdsresurs, i en tid då det alltmer tycks tas för givet eller betraktas som mindre viktigt.

Men det osynliga kan heller inte kritiseras. De historiska studierna, och studier av dagens landskap, möjliggör också en kritik. Vad är det för välfärd som dagens landskap möjliggör? För vem? Vårt projekt handlar inte om att marknadsföra ett arv från Välfärdsplaneringens tidevarv, heller inte att hårdnackat försvara varje grön plätt i staden. Det handlar istället om att uppmärksamma ett osynligt, förgivettaget arv, att vända och vrida på dess värden och dess brister, för att hjälpa till att utveckla morgondagens Välfärdens landskap. Utan landskapet som en del av debatten om morgondagens välfärd kommer vi att få ett betydligt fattigare samhälle.

Artikeln som nämns ovan går att ladda ner gratis här.

Författare

  • Jag är professor i landskapsarkitektur och projektledare för Välfärdens landskap. Min forskning berör främst samspelet mellan den fysiska planeringen och vardagens landskap.